Historik

År 1964, efter avslutade påbyggnadsstudier och professionella framträdanden i Europa, började jag som sånglärare vid Syracuse University (SU) och blev senare professor i sång. Tjänsten gav unika möjligheter, bland annat tillgång till Tri-Cities Opera i närbelägna Binghamton och delaktighet i SU:s Voice Foundation-initiativ, som erbjöd den allra senaste tekniken för forskning inom laryngologi och röstvetenskap.

Mitt tidiga intresse för fonetik hade redan lett mig in på akustik och röstvetenskap, och vid SU fick vi den sällsynta möjligheten att observera stämbanden under sång med hjälp av videostroboskopi. Genom Voice Foundation-initiativet samarbetade jag med sångpedagogen Jo Estill och talforskaren Ray Colton, och blev så småningom delaktig i Voice Foundations symposier i New York City.

I slutet av 1970-talet ledde ett tillfälligt möte med Richard Miller från Oberlin Conservatory till att jag fick kontakt med Harm Schutte, öron-näs-halsläkare och röstforskare i Groningen i Nederländerna. Den kontakten blev avgörande: det var i Groningen som röstpedagogen William Vennard hade arbetat med röstforskaren Janwillem van den Berg kring den myoelastisk-aerodynamiska teorin om röstproduktion.

År 1984 tillbringade jag en sabbatsperiod hos dr Schutte och bedrev banbrytande forskning om sub- och supraglottiska tryck i sångrösten. Våra experiment gav betydande resultat som gick emot den rådande vetenskapliga uppfattningen: tryckdata visade att den grundläggande akustiska impulsen var negativ och gav upphov till en förtunningsvåg snarare än en förtätningsvåg. Harm Schutte och jag fortsatte våra undersökningar under de följande 25 åren, med regelbundna bidrag till Voice Foundations symposier och publiceringar i referentgranskade tidskrifter. År 1987 flyttade jag till Groningen för att ägna mig på heltid åt vetenskaplig forskning, särskilt åt hur modern teknik kunde berika den praktiska sångundervisningen.

På 1990-talet hade persondatorerna utvecklats så långt att de kunde utföra spektrumanalys i realtid och ge omedelbara belägg för hur formantjustering påverkar röstens deltoner. Med stöd från Groningens universitetssjukhus utvecklade vi ett MS-DOS-program som samtidigt kunde visa mikrofonsignalen, spektrumanalysen och signalen från elektroglottografen (EGG). Även om våra första presentationer vid Voice Foundations symposier väckte begränsat intresse, visade tekniken stor potential i den praktiska undervisningen.

Ett genombrott kom när Jim Doing, en amerikansk tenor som undervisade vid University of Missouri, blev den förste professionelle sångaren som framgångsrikt använde visuell återkoppling på formantjusteringen i sina lektioner. Programvarans utveckling tog fart genom samarbeten med nyckelpersoner. Garyth Nair, körledare vid Drew University, hjälpte till att göra den mer användarvänlig. Ingenjören Richard Horne integrerade både den akustiska signalen och EGG-signalen i den första Windowsversionen, och den nederländske ingenjören Gerrie Goeree tog fram en prisvärd EGG-enhet, vilket gjorde tekniken tillgänglig för sångare och lärare.

Richard Hornes integrering av spektrogramprogramvara gjorde det möjligt att visualisera sångares resonansjusteringar i realtid. Det ledde till den första ”uppkopplade mästarklassen” 2007 med pedagogen Scott McCoy, och till presentationer vid konferensen för National Association of Teachers of Singing (NATS) 2008, samtidigt som Resonance in Singing gavs ut, en omfattande handbok i att använda VoceVista. Programvaran för akustisk analys med EGG-funktion blev känd som VoceVista Pro och etablerade sig som ett viktigt verktyg för sånglärare över hela världen. Dess effektivitet har bekräftats i akademisk forskning, bland annat i Stephen Robertsons doktorsavhandling vid Royal Conservatoire of Scotland.

Detta är en förkortad version av originaltexten. Läs den långa versionen.

Medan VoceVistas resa pågick i Groningen tog en annan väg mot röstanalys form i Tyskland. År 2003 gick två personer med olika men kompletterande bakgrund samman och grundade Sygyt Software. Företagets namn, hämtat från det tuvinska ordet för en strupsångsteknik som ger tydliga övertoner, speglade grundarnas djupa koppling till övertonssång.

Bodo Maass väg började vid Oxford University, där han studerade kognitionsvetenskap. Tidigt i karriären hamnade han i Washington, D.C., där han arbetade med röststyrda gränssnitt mellan människa och maskin på MicroStrategy. Tillbaka i Oxford blev han den förste anställde på NaturalMotion och ledande utvecklare av deras programvara ”endorphin”, ett system som använde principer från artificiell intelligens för att syntetisera mänskliga rörelser. När han kom i kontakt med övertonssång 1994 fann han att det var ont om kvalificerade lärare, och den erfarenheten gav honom drivkraften att bygga bättre verktyg för att lära sig tekniken. Hans sökande ledde honom till Wolfgang Saus, hos vilken han gick en ettårig utbildning.

Saus förde med sig en unik kombination av naturvetenskaplig utbildning och klassisk sångexpertis, där årtionden av framträdanden och undervisning hade gett honom en djup förståelse för hur rösten fungerar och hur hjärnan bearbetar ljud. Han hade utbildat hundratals elever och utvecklat nyskapande metoder för att förbättra körers intonation genom kontroll av övertonerna: sin metod ”Choral Phonetics”. Overtone Analyzer föddes ur deras gemensamma insikt om en kritisk brist: avsaknaden av effektiva programverktyg för undervisning i övertonssång. Deras programvara gjorde övertonerna synliga och begripliga, något värdefullt inte bara för övertonssång utan för röstpedagogik i allmänhet.

År 2008 började de parallella vägarna mötas. Bodo Maass och Donald Miller såg potentialen i att kombinera sina olika angreppssätt och kom överens om att tillsammans utveckla en ny produkt, ”VoceVista Video”, byggd på VoceVistas etablerade röstvetenskapliga metodik och Overtone Analyzers avancerade visualisering. De valde Overtone Analyzers plattform som grund men planerade en fullständig omskrivning för att stödja flera plattformar, inte bara PC och Mac utan på sikt även iOS och Android.

Programvaran behövde tillgodose både sånglärarnas praktiska behov och röstforskarnas stränga krav. År 2017 kulminerade arbetet i den första plattformsoberoende versionen av VoceVista Video för Mac och PC. Sammanslagningen förenade två olika angreppssätt: VoceVistas traditionella vetenskapliga format, med rötter i klassisk röstpedagogik och formantanalys, och Overtone Analyzers mer musikaliska perspektiv, utformat för att lyfta fram de harmoniska övertonerna som musikens byggstenar.

Denna kompletterande kombination av vetenskaplig stringens och musikalisk tillgänglighet visade sig särskilt värdefull för att överbrygga avståndet mellan röstvetenskap och praktisk pedagogik. Med version 6.0 (2026) fullbordades den sedan länge planerade videointegrationen: videoinspelning, uppspelning och bildrutenoggrann granskning finns nu sida vid sida med ljudanalysen, så att ”Video” i VoceVista Video står för en helt integrerad funktion. Samtidigt fick utgåvorna nya namn: den ursprungliga utgåvan Overtone Analyzer blev VoceVista Basic, och den högsta utgåvan, fram till dess VoceVista Video Pro, blev VoceVista Pro och tog därmed upp namnet på Don Millers ursprungliga program med EGG-stöd. Utvecklingen fortsätter i dag, med pågående arbete för att utöka programvarans möjligheter och samtidigt hålla den tillgänglig för sånglärare och sångelever.